Hösten har inletts tämligen brutalt. I våras, när det ändå inte hände ett smack, var barnen kärnfriska. Nu när det kapitalistiska maskineriet dragit igång igen med full kraft, har vi vabbat non stop i tre veckor. Först vattkoppor, sedan obskyr snuva och nu vattkoppor igen. Som en liten krona på röveriet blev det också dags att besöka miljöbilen. För er som inte vet så är det en lastbil som dyker upp i kvarteret ibland och dit kan man gå med sitt miljöfarliga avfall. Mycket bra. Egentligen.
Men den här gången stod de säkert hundra miljövänliga söderbor och väntade i en lös klunga. Mestadels pensionärer. Många av pensionärerna verkade tro att de stod i någon form av kö. Jag såg minst tre konkurrerande köer, på helt olika platser, med sina startpunkter upp till 20 meter från miljöbilens strax gapande stjärt.
Så blev det då dags. Miljöbilen var redo för avfall. Cirka femton pensionärer stormade direkt. Även jag deltog i första vågen. Håll avstånd! skanderade pensionärerna vilt omkring sig, likt en besvärjelse som skulle skrämma bort varandra. Det fungerade inte. Fler och fler pensionärer slog sig fram. Håll avstånd! Det är viktigt att hålla avstånd! Jag kastade min skit så fort händerna förmådde, i för ändamålen avsedda kärl. Målarfärg där, nagellack där. Detta var knepigt, inte bara för att pensionärerna flåsade sina hälsobudskap rakt in i örat, utan för att min vänstra hand samtidigt var ockuperad av den nyinköpta svamplasagne familjen skulle äta till middag. En tant muttrade bakom mig; ”Där kommer han med sin matlåda” som att det var nåt fel med det. En gubbe prejade sig in från aktern. Håll avstånd! fräste han lika förutsägbart som falskt. Jag hade inte mitt livs dag och fräste tillbaka. ”Jag var ju redan igång här, så håll avstånd själv!” Han väste och retirerade. Hela upplelesen var djupt irriterande. Vidare såg jag att flera av de skanderande pensionärerna hade med helt irrelevant skräp. Plastbitar och annat trams som rimligen kunde ha lösts utan miljöbilens inblandning.
Klar! Jag tog min svamplasagne och la benen på ryggen. Regnet föll. Horden kämpade vidare med tungorna fladdrande i varandras näsor. Håll avstånd! Håll avstånd! Nästa gång kommer jag överväga att istället äta upp mitt miljöfarliga avfall.