Jag vet inte mycket om tobakshandlare, men en sak vet jag och det är att de verkligen inte uppskattar att handskas med paket. Hos vilken handlare det än gäller är så finner jag att stämningen blir förbytt så snart mitt ärende uppdagas.
Går jag in för att handla snus har vi ett fungerande samtal. Hej hej, jag skulle vilja ha den, det kostar det här, tack och hej då. Är det paket som ska hämtas så förändras deras ansiktsuttryck till den min de hade använt om jag precis rivit ner en hylla med godis. Jaså är det ett sånt jävla as, ser de ut tänka. Konversationen som följer är borderline fientlig. Nummer!? Eeee 4..5… Bara fyra sista! Jaha, okej, förlåt. Inget hej då brukar det bli heller, trots att jag i princip hojtar det med spelad glädje värdig en pilsnerfilm. På vägen ut med mitt paket väntar jag på att få en halvliters Fanta kastad i nacken.
Vad har budfirmorna på de här stackars människorna? För de får uppenbarligen inte betalt för att dela ut paketen, det verkar säkert. Har tobakshandlarna begått någon oförätt mot DHL så att de nu tvingas bära sådana där Wedlock-halsband som i filmen med Rutger Hauer?