Tydligen var Walt Disney tidig med att frysa in sitt avhuggna huvud efter döden, med avsikten att det skall tinas upp och sys fast på en ny kropp när tekniken för detta uppfunnits. Undrar om han tänkte igenom det där ordentligt. Säg att tekniken fanns idag och att Walt i detta nu var på väg från sjukhuset i sin nya fina replikant-kropp.
Känner jag Walt rätt så åker han direkt till jobbet. Väl där blir det en stunds klang och jubel och kanske en tårta, men snabbt mest bekymmer. I första mötet säger Walt att självklart ska han bli chef igen. Ingen chef vill det. De försöker förklara hur affärsmodellen ser ut nuförtiden, med Marvel och Star Wars och Disney Plus. Walt kanske inte begriper allt men han är inte dum i huvudet. Han känner att stämningen sjunkit bland högdjuren i takt med att tårtan konsumerats och han försöker pigga upp med ett av sina mest klassiska judeskämt. Det landar som en äggfis i rummet. Vad fan är ni för surpottor, vrålar Walt. Han daskar till närmaste kvinna på rumpan och ber henne hämta en groggbricka per omgående. Nu kallas HR in.
Efter en värdegrunds-kölhalning av guds nåde har Walt huvudvärk. Under den senaste timmen har han pratat mer om folks känslor än under hela sitt förra liv sammanlagt. Och hans dag blir inte bättre. Ingen av hans kollegor bjuder på cigg, men de springer maraton och har cyklar för 200.000. Kaffet är konstigt. Det serveras grönkåls-smoothie till lunch. Bögar och socialister lurar bakom varje hörn.
Walt stapplar snorgråtande hemåt. Hans ättlingar bor i huset som en gång var hans. Ättlingarna känner inte Walt och vill inte ha gubbjäveln där. Walt försöker förklara att utan honom och Musse Pigg hade det inte funnits något hus och en massa pengar. Ättlingen får dåligt samvete och bjuder Walt på två nätter på Holiday Inn. Det är där i duschen, redan samma kväll, som Walt pillar upp stygnen igen och sliter av sig huvudet. Den här gången utan att frysa in det.