Mansbarnet

Mansbarnet

Mansbarnet

Johan Holmströms blogg om samtidens trivialiteter.

GRÄNSEN FÖR MIN FÅFÄNGA.

Johan Holmström  |  Publicerad 2015-12-13 22:07  |  Lästid: < 1 minuter

Som känslostyrd och fåfäng är jag alltid beredd att köpa nåt riktigt korkat. Franska bilar, långa tröjor, ihopfällbara japanska minicyklar som nästan går att cykla på, fram med grejerna bara. Men även min dumhet har en gräns och den förefaller gå vid specialdesignade toalettstolar. Och som specialdesignad räknar jag egentligen alla toalettstolar som ögat överhuvudtaget noterar. Alla stolar som på något sätt säger “Hej, titta på mig, jag är en lite tjusigare mottagare av mänskligt avfall.”

På något vis ömmar jag ändå för människor som känner sig för speciella för att släppa ner sin avföring i samma trista toa som alla andra. Det bakomliggande resonemanget blir så sorgligt att föreställa sig “Min toa är inte vit och oval som alla andras, utan svart och fyrkantig. Jag ser det som en manifestation av min unika personlighet. I förlängingen hoppas jag undermedvetet att köpet av designtoan på något sätt ska resultera i fler samlag”. Ryyys.

Det värsta är att jag inte litar på mig själv. Tänk om jag någon gång skulle renovera ett badrum, kommer jag då lyckas motstå frestelsen att välja det lite elegantare WC-konceptet? Förmodligen. Kanske. Inte säkert. En lentrutad försäljare kan komma långt på falska löften om guld och bruna skogar. Så härmed ger jag mig själv ett evigt och offentligt köpförbud av designade toalettstolar vad som än händer.

OBS Köpförbudet gäller ej såna där japanska hitech-stolar på 300 kilo som spolar, torkar, kollar dna och drar rätt nackspärrar.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 17:04