Mansbarnet

Mansbarnet

Mansbarnet

Johan Holmströms blogg om samtidens trivialiteter.

BDSM OCH SAKER I RUMPAN.

Johan Holmström  |  Publicerad 2016-02-21 22:06  |  Lästid: 2 minuter

I helgen läste jag om den tyske borgmästaren Thomas Köppl som råkade visa att hade en massa BDSM-porr uppe på datorns skrivbord när han under en debatt tänkte visa publiken något helt annat. Roligt såklart, men inte alls på samma nivå som hans försök att slingra sig ur fadäsen. Thomas Köppl hävdar att han hört några unga män prata om BDSM och blev nyfiken. Men på ett rent akademiskt plan naturligtvis. Så här säger han: “Jag var inte så uppdaterad i ämnet, vilket retade mig. De nämde sajten Xhamster så när jag kom upp till mitt rum ville jag se vad det var”. Riktigt tråkigt att Tomas nu ska behöva lida för sin vetgirighet. Om något borde han beundras för sin strävan efter korrekt information! När Thomas Köppl hör talas om något han inte känner till, ja då kollar han upp det. Ibland hör han talas om en spännande växt eller maträtt, men just den här gången råkade det vara BDSM. Det är väl inget med det? Här har Borgmästare Köppl levt ett helt liv i Tyskland utan att någonsin höra talas om BDSM, klart han måste titta efter en endaste liten gång när han nu hört mystiska unga män prata om det, kanske på ett tåg eller i en affär eller var nu Tomas Köppl låtsas att han var när han allra första gången i livet fick höra talas om BDSM.

När jag träffar läkare brukar jag, så fort de sociala omständigheterna tillåter, styra in samtalet på den roligaste bortförklaringen de hört när någon kommer in med ett föremål som fastnat i rumpan. Min favorit har jag fått från en tjej som inte ens är läkare utan bara praoade (!) hos någon form av rumpdoktor (!!) när hon gick på högstadiet (!!!). Där kom det in en kvinna med följande lilla rövarhistoria: Kvinnan hade varit ute i skogen på en stärkande vandring när hon plötsligt råkat halka. Döm om hennes förvåning när hon satte sig rakt på ett kokt hönsägg som låg där och skräpade i skogen! Sluuurp sa det bara, så hade det kokta ägget försvunnit upp i tarmen.

Kan detta vara tidernas dummaste bortförklaring? Om du ska hitta på en story som på ett trovärdigt vis slutar med att du har ett kokt ägg i rumpan, varför förlägga händelseförloppet till skogen? Det är väl betydligt bättre att börja spåna kring en miljö där kokta ägg förekommer mer naturligt, såsom hemma i köket under en frukost. Då hade det också varit lättare att förklara hela grejen med den bara underkroppen som ju faktiskt är ett krav om inte det kokta ägget ska behövs besegra även fysikens lagar parallellt med sannolikhetens. Eller körde hon det gamla Hitler-resonemanget, att ju större en lögn är, desto lättare är det att få folk att tro på den?

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 17:04